De amerikanska psykoterapeuterna Kerry och Jack Novick skiljer mellan tre sorters beslut i vardagen. Det finns saker som barnet bestämmer om, saker som föräldrarna bestämmer om och sådana saker som ingen kan bestämma om. Man kan tänka sig att det finns tre olika hinkar som besluten kan sorteras i.
I barnets hink hamnar beslut om sådant som barnet behöver få bestämma om själv, som de flesta beslut om den egna kroppen, och sådana beslut som barnet klarar av att fatta med tanke på barnets ålder och utvecklingsnivå. Om man vill bli kramad, vilken smak på glassen man vill ha eller vilken lek man vill leka är beslut som barnet själv kan fatta. Det är viktigt att det i vardagen finns sådana saker som barnet själv får bestämma om, eftersom det ger en känsla av att man klarar av saker och har autonomi. Det är också viktigt att man får öva på att känna efter vad man vill och vad man inte vill.
I föräldrarnas hink hamnar beslut som föräldrarna bestämmer om, som till exempel familjens principer och regler och frågor som gäller ansvar, trygghet och säkerhet. Det är föräldrarna som bestämmer vilken tid man behöver åka för att hinna till dagis på morgonen, att man borstar tänderna på kvällen och om man kan skaffa en hund till familjen. De här besluten är på föräldrarnas ansvar, även om barnet ibland gärna skulle vilja fatta dem själv. Då föräldern tydligt tar ansvar för dessa beslut ger det samtidigt barnet trygghet och frihet att använda sin energi på andra, mer åldersadekvata saker.
I den sista hinken hamnar de besluten som varken föräldrarna eller barnet kan bestämma om. Egentligen är det ofta inte ens frågan om beslut utan mer omständigheter som alla måste foga sig efter. Ingen kan bestämma att det ska bli solsken på mitt kalas eller ifall tåget blir försenat. Hit hamnar också stora – och ofta skrämmande eller ledsamma – händelser, som att det inträffar en olycka eller att någon blir sjuk eller dör. Sådana händelser behöver barnet få hjälp att hantera också känslomässigt, i stället för att bara lära sig att finna sig i situationen. Man kan bli ledsen och besviken när det händer något som man inte vill och då är det viktigt att man också får dela sin upplevelse med någon.
De här olika besluten kan man göra konkreta i vardagen genom att prata med barnet om dem just såhär. Kerry och Jack Novick föreslår att man gör det till en gemensam lek, där man tillsammans ritar eller skriver ner olika beslut på lappar och slänger dem i rätt hink. Då kan man senare återkomma till leken – i vilken hink hör egentligen beslutet om vilka spel man får spela på sin telefon?
Comments